Lopp 2017

Har  haft en liten session vid datorn nu ikväll. Här är alla lopp jag är anmäld till (so far) 2017:

Premiärmilen, 1 april
Kungsholmen Runt, 13 maj
Vårruset, 23 maj (mål, 25 minuter)
Sthlm10, 15 juni (mål, 55-58 minuter)
Tjejmilen, 2 september
Lidingöloppet 15, 23 september (mål, överleva)

Kvar att anmäla:
Hässelbyloppet 8 oktober (nytt personbästa, gärna 55 minuter)

De understrukna är de jag vill prestera på och har extra fokus på. De andra är mer prestigelöst för att det är kul.

Älskar att springa lopp så vill utmana mig själv i år. Vill ju verkligen bli snabbare och mer explosiv i mitt steg i år.

 

Mina vänner från Träningspodden

Oklar rubrik men nu ikväll när jag lagade mat lyssnade jag på ett avsnitt av Träningspodden från november 2016 där de ställde träningsfrågor a la Mina Vänner-style. Så eftersom jag inte orkar komma på eget innehåll i den här bloggen så tar jag och svarar på deras frågor jag också.

Min bästa muskel: Förutom hjärta och tunga skulle jag nog säga att det är mina lårmuskler, quadriceps. Tycker alltid det är en soft muskel att träna, go att ha träningsvärk i och det går snabbt att bli stark i. Rejäla benmuskler på tjejer är typ det snyggaste jag vet just nu.  

Mitt bästa underlag att springa på: Skogsstig som sviktar lagom. Fixar inte spån eller sand. Asfalt är okej men det är för mig oftast en transportsträcka till stigen jag är på väg till.

Bästa träningsmotivation: Att vara anmäld till lopp. Och att bli stark och uthållig för att kunna krossa patriarkatet såklart.

Min bästa övning: Älskar alla benövningar som finns, både med och utan vikter. I yoga gillar jag Happy Baby, Lizard och Downward Dog. I löpning tycker jag om att springa långt och titta på naturen samtidigt.  

Mina bästa träningsskor: Har typ bara Asics så får säga Asics. De passar mina smala fötter och ger bra stöd.

Mitt bästa träningsminne: Måste säga att hela Revolution nu i januari var en väldigt angenäm upplevelse. Första gången jag sprang en mil var en väldigt härlig runda. Jag var supertrött men var så nära så jag fortsatte pusha och pusha. Det var häftigt att känna att jag orkade och hade mer kvar att ge.

Massor

Finns mycket jag hade kunnat blogga om. Eller i alla fall om hur månaden med YOGA REVOLUTION gick, som en utvärdering. Eller hur första helgen med lilybror Winston varit. Eller hur jag tränat massor i veckan men gråtit på vägen hem alla gångerna. Men just nu är jag mest trött och tänker fixa pasta med tomatsås och mozzarella till middag.

Hittade en mysig lista hos Sandrabeijer.se så tänkte fylla i den nu eftersom Lily nu ligger här bredvid och skäms över att ha vält ner en stor växt i hallen. Orkar inte leka med henne och vill bara chilla här så det måste hända saker hon kan titta på.

När går du upp?
På vardagar försöker jag vara disciplinerad och kliva upp vid 07. Senaste tiden har det varit en himla snoozande men nu måste det vara slut på det pga ingen särskild anledning alls men bra med disciplin tänker jag, även om “morgonen är kvällens inavlade kusin från landet”. På helger brukar jag kliva upp 45 minuter efter jag vaknat. Brukar vakna 09.

Vad är det första du gör varje morgon?
Går oftast in till Lily och tar hennes låda, ger henne nytt vatten och mat. Gosar lite. Sen går jag direkt in i badrummet och tvättar mig, får the creeps annars.

Hur lång tid spenderar du i badrummet varje morgon?
Ganska kort tid eftersom jag sminkar mig i ett annat rum där mitt sminkbord står. Tippar 5 minuter om jag inte duschar.

Är frukost viktig?
Frukost är livsviktigt.

Vad äter du till frukost?
Har länge ätit hästgröt och kokt ägg. För en tid sedan tröttnade jag på ägg pang bom vilket är lite katastrofalt för mitt näringsintag. Har tappat min morgonaptit men kämpar på. Har idag köpt hem gott bröd och fin yoghurt som jag ska ha granola i. Ibland gör jag en acaibowl med chiapudding.

Är du morgontrött?
Ja, men mindre numera. Jag har en väldigt kort startsträcka när jag väl kommit upp ur sängen. Dricker ett glas vatten direkt och så fort jag fått tvätta av mig är jag ready to go. På hotell kan jag kliva upp en kvart innan man ska ses för frukost och hinna i tid utan problem. Jonas är ungefär som sengångarna i Zootropolis däremot. Han är pigg men långsam. Märklig kombo. Som en farbror.

Vad har du för alarm?
Morgonpigg i Läggdagsappen.

Hur ser en perfekt morgon ut?
Jonas ligger kvar och har inte klivit upp pga ont i ryggen. Lily hänger med oss och skriker inte. Frukost i lugn och ro med apelsinjuice i finglasen. Lyssnar på Spanarna och tar det piano. Helst på balkongen.

Vad är det bästa med morgonen?
Jag tänker att dagen ännu är full av möjligheter, att man varje morgon har chansen att påverka resten av sin dag.

Hur går du helt klädd på morgonen?
Myskläder från Lexington, morgonrock och ett förkläde. Morgonrock och förkläde är bästa kombon.

Bra helg

Idag avslutade jag REVOLUTION. Känns lite tråkigt att jag var tvungen att ta en paus, men jag genomförde alla 31 pass i alla fall!

Helgen har varit bra. I fredags gick jag på stan och köpte allt som är gott (dvs prosecco, ost, chark och räkor) som sedan åt framför På Spåret. Behöver inte mer än så på en fredag. Igår tog vi det lugnt på förmiddagen, Jonas sprang en sväng och jag gjorde min yoga. På eftermiddagen mötte vi upp Thomas och vi gick jordens längsta runda i jakt på ett ställe att fika på inne i city. Det slutade med ett glas vin på Gretas inne på Haymarket innan vi åt sushi på Sushi Yama. Att äta sushi på Sushi Yama innan bio är vår grej. På kvällen hade vi biljetter till Moana/Vaiana.


Vi har sagt Moana och trott att Vaiana bara var en svensk titel, jag hade fått för mig att det skulle ha någon koppling till vatten eller något. Men vi såg filmen på engelska och genom hela filmen och i alla sånger var det Vaiana som gällde. Något förvirrade googlade vi efteråt och det visade sig att den faktiskt heter Vaiana i hela Europa eftersom Moana är en känd porrskådis i Italien, där den faktiskt heter Oceania. Tänker att någon på Disney inte gjorde sitt jobb helt helhjärtat. Så nu är jag lite osäker på vad jag ska kalla den. Gillar Moana mer, det passar bättre med Maui och ön Motunui men vad gör man?

Oavsett titel så var filmen helt fantastisk! Grät som en gnu till How far I’ll go – reprise. Livet som HSP. Musiken är ju gjord av Lin-Manuel Miranda som gjort supermusikalen Hamilton vilket är supertydligt och kul för den som gillar hans musik. Sen är det ju kul att Jemaine Clement från Flight of the Conchords är med i en mindre roll.


Idag tog vi det ganska lugnt på förmiddagen, mer yoga och mer löpning sen mötte vi Thomas och hans syster på Max inne i stan där vi käkade lunch innan det var dags för musikalen The Book of Mormon på China. Den var verkligen hur bra som helst. Jag gick dit peppad med låga förväntningar. Är alltid lite försiktig med svenska uppsättningar av musikaler. Mycket kan bli så lost in translation men denna översättningen var verkligen bra! Hela ensemblen var superduktiga, jag gillar när alla är lika viktiga och det inte bara handlar om att ta in en kändis som spelar huvudrollen och ska bära hela storyn. Linus Wahlgren och Per Andersson var grymma. Bästa var när vi gick ut från teatern efteråt och blev mötta av unga missionerande mormon-killar som erbjöd oss boken. Bör tilläggas att Jesu Kristi kyrka av sista dagars heliga hade tre helsideannonser i programmet där överskottet gick till barns skolgång i Uganda (där musikalen utspelar sig). Är så fascinerad av mormoner, följer flera i USA på instagram. Älskar instagram på det sättet.

Bra helg helt enkelt! Nu ska jag laga pasta bolognese!

 

Yoga Revolution

Karin ville att jag skulle berätta lite mer om Yoga Revolution, eller REVOLUTION som jag brukar säga.

REVOLUTION är ett gratis yogaprogram som man följer via Youtube och varje dag skickas ett mail (frivilligt) med förpepp inför kommande pass. Detta görs av kanalen Yoga With Adriene som drivs av (just det) Adriene. Utan att ha följt några andra yogapass på Youtube och utan att någonsin ha gjort ett yogapass på lokal kan jag helt ärligt säga att Adriene är yogavärdlens skönaste personlighet. Hon är ganska goofy och kan när som helst börja sjunga någon låt hon kommer att tänka på.

REVOLUTION är det tredje månadsprogrammet hon delat gratis på kanalen. De två första heter 30 Days of Yoga och Yoga Camp. Förra året följde jag 30 Days of Yoga lite sporadiskt och genomförde det i slutet av december. Därför gick jag ganska snabbt med i nyhetsbrevet för REVOLUTION och körde igång för att vara med från början när programmet startade nu i januari. Det är alltså bara några dagar kvar, jag ligger dock tre dagar efter. Egentligen låg jag två dagar efter men idag får jag ta en vilodag eftersom min hals är lite smått obstinat och syrran och jag ska på Tegan And Sara ikväll så viktigt att vara frisk. Av förklarliga skäl gjorde jag inget pass den 1 januari heller, hell jag hade världens huvudvärk. Eftersom jag har följt ifrån Sverige och Adriene bor i Texas så är det ju inte bara ett stort hav utan även flera timmar emellan oss, så det var från början en bra plan att ligga en dag efter så att jag kunde göra passet på förmiddagen.

HURSOMHELST. Jag skulle rekommendera att man börjar med 30 Days och inte REVOLUTION. Dels för att det är hennes första och den är helt inriktad på nybörjare, under de 30 dagarna tyckte jag att jag lärde mig tillräckligt mycket för att köra vidare med REVOLUTION som går djupare in in filosofin kring yoga, har ett lite högre tempo mellan övningarna utan basic instruktioner om hur en pose ska göra. Adriene har dessutom en hel spellista som heter Foundations of Yoga där hon går igenom alla grundpositioner väldigt noga, så man kan alltid pausa en video och kika närmare på en pose man har svårt för. Nu har jag ju rätt hög kroppslig intelligens och bra kroppsmedvetenhet efter alla dansår så jag kör på utan pauser.

REVOLUTION menar Adriene inte handlar om yoga, vi bara gör yoga för att nå våra mål. Vilket i detta fall är att bli mer tonad men också starkare mentalt och lära känna sig själv på en djupare nivå. Via yoga. Att bli mer tonad är väldigt tydligt, det är mycket mer styrkeövningar i REVOLUTION än vad det är i 30 Days. Jag har liksom fått platt mage och muskler i överarmarna? Hur hände det? Little goes a long way, säger Adriene och kvinnagudinna det stämmer verkligen. Passen är oftast 30 minuter långa, sista 11 dagarna varierar mer men inget pass är längre än 37 minuter (förutom ett som är 47 minuter långt).

Det jag lärt mig av REVOLUTION so far är att jag inte behöver maxa alla övningar bara för att jag rent fysiskt kan nå de flesta ytterlägen, det är bättre för mig om jag inte töjer till max och istället njuter av upplevelsen. Adriene är extremt prestigelös som instruktör och jag gillar verkligen hennes filosofi Find what feels good. Hon har dessutom fått mig att bli helt besatt av att dricka vatten och uppskatta hur lyckligt lottad jag är som kan dricka rent vatten utan att anstränga mig över huvud taget.

När jag är klar med REVOLUTION kommer jag nog följa Yoga Camp men mer som paus från löpning och styrketräning.

 

Wait for it

Det är så mycket som snurrar nu, så många tankar och en stark ilska. Ilska över världen. Män. Är så trött på män. Men orkar inte formulera något konkret för jag orkar inte med att ta en diskussion heller just nu. Försöker fokusera på min träning för det är i alla fall något jag är bra på som jag kan kontrollera. Yoga Revolution rullar på, kommer slå mitt rekord på antal utförda pass. Med det dubbla. Märker resultat. Kroppen är tonad. Jag når, jag orkar. Jag kan andas djupt.

Eftersom jag inte har något vettigt att säga klistrar jag in bästa texten från Hamilton (musikal, look it up). Jag brukar lyssna på den när jag springer intervaller och maxar på refrängerna tills jag gråter.

Love doesn’t discriminate
Between the sinners
And the saints
It takes and it takes and it takes
And we keep loving anyway
We laugh and we cry
And we break
And we make our mistakes
And if there’s a reason I’m by her side
When so many have tried
Then I’m willing to wait for it
I’m willing to wait for it

Death doesn’t discriminate
Between the sinners
And the saints
It takes and it takes and it takes
And we keep living anyway
We rise and we fall
And we break
And we make our mistakes
And if there’s a reason I’m still alive
When everyone who loves me has died
I’m willing to wait for it
I’m willing to wait for it

I am the one thing in life I can control
I am inimitable
I am an original

Life doesn’t discriminate
Between the sinners and the saints
It takes and it takes and it takes
And we keep living anyway
We rise and we fall and we break
And we make our mistakes
And if there’s a reason I’m still alive
When so many have died
Then I’m willin’ to—

Wait for it

Träning januari-mars 2017

Inspirerad av Emily Dahls inlägg om löpträning så copy – paste’ar jag här min kommentar till hennes inlägg för att ni också ska få veta hur jag tänker med min träning under det första kvartalet av 2017.

Tänker att kvartal är en rimlig uppdelning av år och träning. Säsonger skiftar och mycket kan hända på tre månader om man tränar regelbundet liksom:

” […] Min löpträning ligger på paus nu i januari. Kör yoga varje dag här hemma månaden ut, samt övar på mitt head stand men det kommer ta tid så jag låter det ta tid. I februari kommer jag ta upp styrketräningen för löpare där jag lämnade den i december samt börja med intervaller på löpband (och springa utomhus beroende på väderlek). I mars är planen att flytta ut löpningen och fortsätta med styrketräning både inomhus och utomhus. 1 april springer jag Premiärmilen här i Stockholm, känns bra att ha ett lopp så tidigt på säsongen eftersom jag peppas av att träna inför lopp. Har inget tidsmål för det loppet, bara ta mig runt och känna om styrketräningen gett resultat.

Jag lyssnar på poddar (Piskan och moroten, Träningspodden, Säker Stil, Veckans Bläcka) när jag springer utomhus, och soundtracket till Hamilton-musikalen på löpbandet. Har släppt alla hämningar och mimar med för att orka stå ut med att springa och springa utan att förflytta mig en meter. Är en utomhuslöpare helt enkelt, haha.”

Nyårslöften

Några löften har jag faktiskt sammanställt för 2017. Nu 2016 minns jag inte om jag hade några konkreta löften men ett mål var att lära mig åka buss i Stockholms innerstad. Eller inte lära mig åka buss men få koll på linjerna och hur de går. Har åkt buss 1, 2, 4, 50 och 67 mest men några andra har jag också fått koll på. Kan nu säga att jag hittar i hela stan med alla färdmedel!

Men årens löften kommer här lastat:

  • Skriva. För att bearbeta och utforska mitt minne. Och för att andra säger att jag borde. Tänker att jag kommer bli en blandning av Alex Schulman, Marcel Proust och Hjalmar Söderberg. Ni hör ju att det behövs en kvinna på den fronten.
  • Jag ska börja säga mer “Mhmm…” istället för vad jag tycker och tänker hela tiden. För att spara på mig själv och ge mig lite lugn och ro i samtal. Låter konstigare än vad det är. Vill bli mer som Jennie Hammar i Veckans Bläcka. Hon säger “mhmm..” ofta och det låter coolt.
  • Gå utanför min comfort zone genom att testa på klättring.
  • Öva upp att kunna gå upp i huvudstående (yoga). Också en del av att utmana mig själv och gå utanför min comfort zone. Jag är extremt rädd för att vara upp och ned, har alltid varit. 2016 handlade om att ge mig själv lugn och ro. 2017 måste testa några gränser. Jag behöver ju inte åka till Asien liksom, det räcker med att stå på huvudet för att få nya perspektiv tänker jag. P R E T T O.
  • Bli en snabbare löpare. Vill springa milen på 55 minuter i juni.
  • Springa 1,5 mil och 2 mil under andra halvan av året.

We need to talk about yoga

Jag har precis kört ett kort yogapass på mattan här i vardagsrummet och behöver skriva av mig. Jag är så tacksam över att ha yogan i mitt liv och som en del i min vardag. Jag är visserligen ingen yogi och det är inte många poser som sitter som en smäck. Men rörelsen, att använda kroppen och upptäcka nya sätt att förhålla sig till marken är så himla häftiga upplevelser för mig.

Att jag nu i december fortfarande känner en lika stark drivkraft att röra på mig och utmana mig själv är något helt nytt för mig. December var vilomånad under så många år när jag höll på med dans i Sölvesborg. I början av december var terminen över och man blev en människa som alla andra som kom hem efter skolan och inte skulle någonstans. Jag fick tre timmar extra framför datorn varje kväll. Jag kunde äta i lugn och ro vid köksbordet. Jag var i vila. Det var nog behövligt på den tiden men kroppen kommer ju ihåg och i flera år efter jag flyttat från Sölvesborg la jag alltid av med all motion i december. Jag ville inte vara en pretentiös jävel som pushade mig själv när jag inte ville.

Men nu plötsligt vill jag! 2016 har varit ett fantastiskt träningsår och helt på mina villkor. Jag började försiktigt med att springa i slutet av mars och i mitten av april blev det fler pass. Efter Vårruset började jag följa ett träningsprogram och det var verkligen utvecklande för mig. Att följa ett program passade mig så bra! Efter Tjejmilen i september blev det färre löprundor men jag höll det uppe och i oktober sprang jag Hässelbyloppet på samma tid som Tjejmilen, trots att jag var i dåligt mentalt skick den dagen. Men jag gjorde det. Till och med efter det höll jag uppe löpträningen men nu med en friare känsla av lekfullhet, att inte ha ett program eller ett mål att sträva mot. Det var så härligt. I den friheten fick jag in mer yoga som jag hade gjort lite till och från under våren och sommaren, men i takt med att väderleken försämrades blev det mer och mer yoga inomhus. Efter ett tag la jag till lättare styrkepass hemma i vardagsrummet för nu ville jag få bättre muskulatur att stötta mina överrörliga leder med. Och med starkare muskler kommer jag kunna springa snabbare när säsongen börjar nästa år. Förra veckan skaffade jag gymkort och har försiktigt börjat lyfta vikter och liksom börjat vara en person som tar sig till gymmet utan någon större ansträngning eller tankeverksamhet. Jag ser tillbaka på året och ser att jag har utvecklats och avancerat min träningsfrekvens i en takt som passat mig. Samtidigt har jag börjat läsa om träning, lyssna på poddar om träning och börjat prata med andra kompisar om träning. Helhet och harmoni. Må bra inifrån och ut.

Om det är något jag har gjort för första gången i mitt liv i år så är det att ta hand om mig själv, lyssna till mig själv och sätta mina behov före andras. För mig är det något helt nytt. Jag har aldrig mått så bra i mig själv som jag gjort i år. Trots det har jag såklart mått väldigt dåligt, inte kunnat orientera mig i rummet för att blicken varit dimmig av tårar jag inte orkat släppa fram. Fått hemsk huvudvärk som resultat. Allt det där har också varit en del av mitt år. Men hela tiden har jag satt mina behov först. Lyssnat på mig och gjort val som varit bra för mig. Jag har ätit, jag har sovit, jag har motionerat. Jag har gjort så många små förändringar i år, som alla har lett fram till en helt ny person. Det har skett en förändring på insidan. Denna förändring grät jag mig fördärvad över igår när det blev väldigt påtagligt hur jag inte är den gamla Cornelia längre. Man får faktiskt vara arg på personutveckling också, jag tror det är sunt.

Jag var hos frisören i fredags och insåg att det som sker på insidan även gäller för utsidan. Jag gillar förändring, bara den sker långsamt och över en längre tid. Min frisör tyckte det var bra att veta för då visste hon hur hon skulle föreslå grejer jag kan göra med mitt hår. Jag har helt enkelt lärt mig att kommunicera på ett helt nytt sätt. Reda ut och sätta ord på vad jag behöver och mår bra av. Jag har alltid kunnat prata och kommunicera väl, jag är verbal, behöver aldrig tänka efter i en argumentation eller diskussion. Men detta är något annat. Att lyssna inåt. Lyssna in mig, inte pejla av andra och sedan säga något.

Detta skulle ju bli ett inlägg om yoga. Så tillbaka till yogan. Äsch vi skiter i yogan. Jag kommer fortsätta med den och känner mig inspirerad till att fortsätta min yogaresa.