Warm Bodies och Take This Waltz

Igår gick vi som sagt på bio och såg Warm Bodies, den nya zombiefilmen som kanske inte alls är en zombiefilm egentligen – jag har aldrig sett någon annan. Den handlar om zombien R som tänker mer än vad ett lik kanske borde göra, han är dessutom en hoarder. En dag när han och hans “bästa kompis” (de har nästan-konversationer ibland) är ute på jakt efter mat (braiiins) träffar han människan Julie, som han känner ett stort behov av att skydda efter att ha käkat upp hennes pojkväns hjärna och på så sätt fått hans minnen av henne.

Varken jag eller Jonas hade speciellt höga förväntningar, vi var rädda att det skulle vara en sån film där allt som är roligt och bra är med i trailern men filmen i helhelt inte levererar. Men det fanns ingen anledning till oro, Warm Bodies är utan tvekan den roligaste, mysigaste och sötaste filmen jag sett på väldigt länge. Helt fantastiskt bra faktiskt! Nicholas Hoult (pojken från Om en pojke, eleven i A Single Man, unga Beast i X-men First Class) är helt fenomenal på att spela ett levande lik, sen har väl jag aldrig några problem med mörkhåriga killar med lite mörk ögonskugga och blod på kläderna… Man blev väldigt snabbt engagerad i dessa star crossed lovers kamp för att visa motståndsstyrkan (ledda av Julies far) att alla zombies inte är hjärndöda monster.

Jag tycker nog detta är bland det bästa som uppstått i Twilights kölvatten, det är mycket monster fram och tillbaka nu men Warm Bodies står stark på egna ben. Heja! Boken kommer jag nog inte läsa än på ett tag, filmen var så fin.

När vi kom hem från bion kände vi för en till film, det blev Take This Waltz med Michelle Williams och Seth Rogen.
De spelar ett par som vuxit ihop, varit gifta i fem år men är lyckliga. En dag träffar Margot Daniel på ett flygplan och attraktion uppstår. Ingenting blir bättre av att det sedan visar sig att de är grannar.

En riktigt hjärtslitande film men kanske också den mest realistiska jag sett på länge. Alla gör lika mycket fel och ingen är skurken, de är bara människor. Usch jag vet inte ens vad jag ska säga om den, den gjorde så ont att se. Jag gråter ju inte så mycket längre men hade jag sett den före allt hände i februari hade jag nog gråtit sönder mig själv. Herregud. Se den! Så makalöst fin och bra.


Denna scenen var bara fruktansvärd, kunde knappt andas.

Advertisements

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s