Kan ni sluta påta i era jävla trädgårdar?

Alla Carpe Diem-bloggar pratar om hur häärligt det är med sommartid. Är det bara jag som fortfarande inte riktigt är klar med mörkret? Kylan kan jag för all del bli av med men låt mig behålla mörkret lite till. Visst är det trevligare med ljusare dagar och kvällar men med dem kommer också den där känslan av att man måste carpa diem, måste vara utomhus, måste vara social, måste njuuuta – på med solglasögonen och ut på uteserveringen, ut på långa promenader längs havet, ut och titta på blommande sakuraträd.

Allt det där är ju så fruktansvärt trevligt om man har en mysig liten trädgård, en strand 10 minuter bort med cykel eller en hel massa vänner med bra grillar. Jag saknar visserligen inte vänner och det finns ju en finfin park här i närheten men just därför kommer också pressen att utnyttja tiden, utnyttja den finfina parken. Att inte deppa över avsaknaden av hav och skog runt knuten, inte deppa över jag-vet-inte-vad.

Nu är det sommartid. Nu är det inte längre okej att efter jobbet komma hem och laga mat för att sedan vandra till soffan med en kopp te och ta igen gårdagens avsnitt innan det är dags för sängen. Nu måste man plötsligt börja njuta av livet utomhus i det gröna. Njuta av ljuset och komma hem sent efter en picknick eller vad det kan vara. Jag orkar inte riktigt ännu. Jag vill få vara inomhus i min soffa med den sköna pälspläden över fötterna och läsa, se serier och dricka te.

Självklart gåår det att fortsätta stanna inomhus men med ljuset kommer ångesten över tiden som måste utnyttjas. För egentligen är det ju himla trevligt och härligt. Ljuset, stämningen och dofterna som hör våren till – men herregud jag orkar inte riktigt ännu. Kan ni sluta påta i era jävla trädgårdar? Jag vill ju också ha en trädgård med penséer, påskliljor, krokusar och fina utemöbler där man kan sitta med vänner när värmen kommer. En trädgård som man kan titta ut på eller äta frukost i. Inte en jävla balkong med utsikt mot grannhuset och lekplatsen där alla barn leker högljutt för nu är det vår och ljust ute. Kan jag snälla få sitta inne bitter en stund till med min kopp te och slippa er förbannade livsglädje? Kan vi inte återgå till det gemensamma vinterhatet bara lite, lite till? För om ni börjar gå ut så måste jag det med. Annars får jag ångest.

Advertisements

One thought on “Kan ni sluta påta i era jävla trädgårdar?

  1. Tack för inlägget, nu mår jag lite bättre inombords eftersom jag tydligen inte är den enda som sitter inne med ångest och läser böcker… Varför gå ut om man inte har nåt att göra ute?!

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s