Angående julkalendern

Det gör mig ont i hjärtat att jag halkat efter med julkalendern, det blev så svårt att förbereda inlägg när andra halvan presenterades 11 december lagom till att jag fick rejält att göra med jobb, jul och flytt. Just nu känner jag mig som en kattunge man bara kan lyfta upp i nackskinnet och gå iväg med. Känner mig sjukt bräcklig av allt som jag helst vill ha gjort nu nu nu och lägg till att vår fina Sara gick bort för lite mer än en vecka sedan så blir det ju som det blir. Den tiden jag annars hade lagt på att preppa luckor i kalendern går nu åt till att sova, hålla ihop, tömma förråd, städa, packa, slå in julklappar och annat. Den lilla tid som blir över där emellan vill jag bara göra ingenting, går inget vidare med det eftersom den tiden knappt ens finns. Det blir nog såhär helt enkelt. Kan inte ens föreställa mig hur folk reder ut att arbeta heltid? Ha barn? De är visserligen lediga då och då medan jag kör järnet varje dag fram till jag åker hem och blir jätteledig året ut. Så jag klagar inte eller så. Men det blir inte så många luckor denna veckan bara.

Håll tillgodo med sticket jag måste rappa varje dag före jobbet för att peppa igång:
“Remember when you hit the brakes too soon
Twenty stitches in a hospital room
When you started crying
Baby, I did too
But when the sun came up
I was looking at you
Remember when we couldn’t take the heat
I walked out, I said, I’m setting you free
But the monsters turned out to be just trees
When the sun came up
You were looking at me”
– Out Of The Woods, Taylor Swift

Advertisements

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s