Lovely London Town och snabb sammanfattning av SATC


Efter eftermiddagens milslånga inlägg som tog hela två timmar att skriva så fixade jag runt lite här hemma och kollade klart på Sex And The City, det är ju helt otroligt att jag aldrig sett mer än några ströavsnitt av den serien genom åren. Men nu i sommar har jag alltså tittat på alla avsnitt. Nu känns det som jag får kalla mig modeintresserad på riktigt liksom. Serien har ju några år på nacken och är ju inget drama men emellanåt kunde jag bli lite irriterad över hur stereotypt och generaliserande det kunde vara men på det stora hela så är det ju en grym power serie! Och vilka underbara kläder.. Sen antar jag att det är meningen att man ska dö lite på hur sämst Carrie är på privatekonomi… Jag gillade inte känslan av att känna mig mognare och mer erfaren relationsmässigt än fyra framgångsrika 30+ kvinnor men återigen är det väl lite meningen. För att avrunda: hade aldrig valt Big över Alexandr Patrovsky. Tyckte Aidan var supertråkig men trygg. Älskade Smith över allt annat. Grät floder när han rakade av sig håret för Samantha. Kommer säga “Allrighty then” till allt nu. Steve har världens mysigaste röst.  Jag känner mig mest som en blandning av Miranda och Charlotte. Vill ha en garderob som är en mix av Carrie och Charlotte.


När Jonas kommit hem från jobbet och vi ätit middag på balkongen slog jag mig ner vid datorn igen, satte igång Billie Holiday och började göra research för min födelsedagspresent från honom: EN RESA TILL LONDON I SEPTEMBER.

Det ska bli så underbart. Vi kommer bo på ett flott hotell i Mayfair, mitt i smeten med andra ord och med gångavstånd till precis allt vi älskar i London. Tidigare har vi ju bott runt Queensway och Lancaster Gate men nu bor vi alltså mitt i stan och kan gå överallt. Jag har bokat Traditional Afternoon Tea på Brown’s (samma anrika hotell som vi firande in nyåret 12/13 på med lyxig middag och Great Gatsby Glamour som tema) som ska vara en riktig klassiker.DSC_0467DSC_0473

DSC_0520 DSC_0578 DSC_0568
Så fint nyår men hur tänkte jag med den där himla halsduken? Var visserligen superförkyld (syns inte va?) men ändå..

I present av Jonas tillsammans med hans föräldrar fick vi fina biljetter till musikalen Wicked som vi båda velat se hur länge som helst. Jag minns när jag var i London första gången med mormor och morfar för att se Phantom of the Opera, då hade Wicked precis gått upp och tunnelbanorna var fulla av affischer med Glinda och Elphaba. Då var jag 15 så det har ju verkligen gått några år men den verkar fortfarande lika populär. Defying Gravity är ju som sagt en av mina musikalfavoriter så det kommer bli stort att få höra den live.

Vidare har jag bestämt mig för att besöka så många bokhandlar som möjligt medan vi är där. Hittills har jag hittat Londons äldsta, Europas största (båda på Piccadilly Road precis vid vårt hotell) och en book market med second hand-böcker nere vid Southbank under Waterloo Bridge. Låter hur drömmigt som helst att strosa runt bland boklådor och se vad man kan hitta.

Jag ser så fram emot vår resa, nu har vi varit så många gånger i London att vi båda känner att vi kan staden, vi hittar, vet vad vi gillar och har gjort det mesta man “ska ha gjort”. Jag ser fram emot lugna dagar med te, shopping, god mat och stämningen i världens bästa stad.

Paris dag två (hundra år senare)

Vi startade dag två med frukost på hotellet och begav oss sedan mot Place des vosges, ett symmetriskt torg där Victor Hugo bodde under tiden han skrev Les Mis.DSC_0182 DSC_0184 DSC_0190 DSC_0191Vi gick aldrig in där men stod utanför en stund och tog lite bilder. Hela torget och dess byggnader var himla coolt men svårt att fånga på bild… (Se bättre bild här)DSC_0192Jag hittade i vanlig ordning lite klisterlappar på lyktstolpar. Det gör jag alltid. Sedan vandrade vi vidare längs de stora gator som omger Place Des Vosges, inte jättekul.

DSC_0198 DSC_0200Men man är i Paris och där är allt alltid fint liksom. DSC_0203Alice hittade en badande duva. Objektet och dess objekt kallar jag denna bild. Efter denna resan hatar vi båda duvor mer än någonsin. DSC_0216 DSC_0220Vi rörde oss sedan söderut mot Notre Dame. DSC_0230Älskar Notre Dame, så magnifik. Och Disney-faktorn är ganska enorm där. DSC_0245 DSC_0253Vikingar tror jag. DSC_0257 DSC_0259Vi fortsatte promenera vidare, söderut gick vi. Mot Pantheon, Sorbonne och en fin gata Alice kände till. DSC_0264Vi åt crêpes med Nutella till lunch och gick på den där mysiga gatan som jag nu glömt namnet på. Lite lugnare, lite lantligare.  Den började på M.DSC_0265
(edit: RUE MOUFFETARD förfan. Tur att jag alltid fotar alla väggmålningar!)DSC_0278Lagerpåfyllning. DSC_0280  DSC_0283
Lite cool streetart om man bara tittar lite extra noga.DSC_0286Vi hängde lite utanför Sorbonne och hoppades på att få se lite söta studenter. Sen hade vi hamnat vid de lite större shoppinggatorna. Jag köpte mina Jeffrey Campbell på Democratie och så svängde vi inom ett litet Sephora.  DSC_0290Vi gick till en mysig hamburgerbar (Le Coffee parisien, 4, Rue Princesse 75006som Cherry Blossom Girl tipsat om, där smygfotade vi fransk söt kille. DSC_0295 DSC_0296Mycket god hamburgare! Alice beställde vegetarisk bagel men fick in en med lax. Fransmännen är ju inte direkt serviceminded utan hävdade att det var vad hon beställt. Jag snapade och förklarade att hon inte kan äta den eftersom hon är vegetarian. Då föll poletten ner. Vi hade en mycket trevlig andra lunch med gott vin. Kan absolut rekommendera stället, framförallt om man kanske vill komma bort från det där typiskt franska.

Vårt nästa mål för dagen var att kika in de två kända caféerna vid Boulevard Saint-Germain där författareliten hängde under 20-talet och där många politiska samtal fördes under 40-talet. Idag är de proppfulla av människor med sur uppsyn som stirrar på de förbipasserande, eller på oss som läst om ställena och vill turista lite. Jag tänker, vill man inte ha folk som stannar framför en och fotograferar när man fikar kanske man inte ska sätta sig på uteserveringen till Paris mest kända caféer. DSC_0299Här hängde Hemingway och Picasso.  DSC_0303 DSC_0306
Cafe de flore såg himla trevligt ut inrett i art deco (loove), men tyvärr drar priserna iväg lite. Värt att kika förbi i alla fall!
Vi styrde sedan stegen mot Rue Bonaparte för att fika på Ladurée.
DSC_0311 DSC_0314Vi köade i cirka tio minuter och fick sedan bra bord i deras exotiska terum. DSC_0315 DSC_0319 DSC_0320Alice tog te och jag beställde deras egen choklad. Den var riktigt bitter och tjock. Så god, men det där vattenglaset behövdes verkligen. Vi satt där en stund och turistade oss och vilade benen. Efteråt styrde vi stegen norrut, tillbaka mot Seine. DSC_0331 DSC_0333Vi hade inget hänglås med oss. DSC_0338 DSC_0339Vi tog en bild på oss i alla fall, det gjorde alla andra också. DSC_0346Pont Neuf tror jag bestämt.

Sen gick vi på en liten shoppingrunda längs högljudda Rue de Rivoli. Sephora, Zara och lite så. Utanför Zara stod vi och kollade lite på kartan och vår lista. Då kom det fram en asiatisk man med sin lilla dotter och frågade om han fick ta en bild på henne med oss. Självklart sa vi! Efteråt tackade han oss på tyska. Så vi hade inte hjärta att säga att vi kom från Sverige. DSC_0349 DSC_0351Alice kunde pricka av att dofta på parfymextrakt. DSC_0358Efter en runda på Lafayette där Alice köpte en Marc by Marc Jacobs-plånbok beundrade vi operan. Jag var så tagen. Phantom-fan som man är. Det var så stort att vara där och se operan på riktigt. Det började skymma väldigt fort och Alice blev “smygfotad” av en man en meter ifrån oss. Han flashade blixten i hennes ansikte när hon tände en cigarett. Smidig kille men Alice är van.

Det var den dagen. Den kvällen var jag antingen vansinnigt trött och somnade vid nio. Eller så var det den kvällen vi höll hand och hällde i oss mojito.

The Royal Café

20130203-091207.jpg

Nu i veckan åkte vi till Köpenhamn för inköp på modemässan, men vi passade också på att fika på The Royal Café. Jag hade aldrig varit där förut men oj vilket ställe! Har nog och kommer nog aldrig äta en lika god morotskaka igen i hela mitt liv. Så, så fint!

20130203-091748.jpg

20130203-091553.jpg

Happy New Year

Nu är jag hemma från London och såhär såg vi ut på nyårsafton som vi firade på 5-stjärniga Brown’s Hotel i Mayfair. Det var helt underbart. Bilder kommer om hundra år!

Shopping i Paris, 1

(Foto: Alice Alkohol Ahnlund Hofmann)

I Paris finns det bara en butik som säljer Jeffrey Campbell-skor
och precis som på NK hade de inte fått sin nya leverans när vi var där.
Tjejen som hjälpte mig berättade att JF blivit så stora nu att de inte behöver
bry sig om att leverera med jämna mellanrum. Jag antar att det dessutom
är stor efterfrågan på skorna och att märket väljer att hålla nere lite och på så sätt
skapa ännu större efterfrågan.

Hur som helst hade de typ 4 par kvar av Lita-modellen, inte alls de klassiska
utan lite mer annorlunda i t.ex ormskinn. Jag la vantarna på de sista 39:orna i hela Paris.
Egentligen ligger jag mellan 37,5 och 38 men Lita är så små att 39 blir perfekta.
Dessa fick jag dessutom till 20% rabatt!
Himla nöjd <3

 

Paris dag 1

Äntligen dags för lite bildbomb!

Den 13 september tog vi alltså en tidig taxi till Arlanda. På flygplatsen stod jag i kö till toaletten när det plötsligt kommer in en annan kvinna som säger (ganska förvånat) “Oj! Är det kö?”, “Ja.. Jo det är kö.” svarade jag då. Klockan var 06 på morgonen och trots att jag är en pratglad typ större delen av dygnet hatar jag verkligen tidiga morgnar och då vill jag INTE prata med någon om jag absolut inte måste, framförallt inte när jag håller på att dö av resfeber. I toalettkön. På Arlanda. Hur som helst säger då kvinnan sådär lite filosofiskt “Mhmmm.. Intet är som väntans tider…“. Höll på att dö. Var tyst och stå i kön herrejesusjävlar vad är detta för människa? Hann jag väl tänka. Svarade något i stil med “Ja men gå före du om du vill”. Det ville hon absolut inte. Så det var starten på vår resa.

Väl ombord på planet läste vi DN Kultur och förfasades över intervjun med E.L James, författaren till
50 shades-trilogin. Ännu en märklig kvinna inom loppet av en timme. Får panik på böckerna, tänker aldrig läsa.
Och vill inte ha med någon att göra som läst dem och gillat dem.
Några timmar senare landade vi hur som helst i Pariiis!

När vi slängt in väskorna på hotellet gick vi ut på Rue Oberkampf, som senare visade sig vara en otroligt bra gata, där hittade vi en liten bistro där vi beställde lunch. Otrevlig personal, check. Bara parisbor runt omkring oss och stressad personal som hatade att behöva prata engelska. 

Jag beställde en helt ok Croque Madame och Alice tog en omelett, till det drack vi resans första glas vin (av många).

När vi fick notan slängd på bordet förstod vi att det var dags att gå. Vi styrde stegen tillbaka på Rue Oberkampf till ett ställe som Elsa Billgren tipsat om. Där beställde vi mer vin. Inte helt lyckat dock då jag fick vin från en gammal flaska som stått öppen ett tag och samlat på sig en hel hord av bananflugor. Tur att jag såg det innan jag drack. Vi fick in nya glas och en ursäkt. Vi slog oss ner i ett hörn och försökte synas så lite som möjligt, osminkade med oborstat hår och allt. Vi slog upp vår stora karta, mina guideböcker och Alices långa lista över bra bloggares samlade tips. Så började vi helt enkelt kolla upp var alla ställen vi ville besöka låg och ringade in gator, tunnelbanor och områden. Så himla, himla bra! Det var här vi upptäckte att alla barer vi ville kolla upp låg på Rue Oberkampf, max tre minuter bort från vårt hotell, ett låg till och med bara runt hörnet. Galet bra val av hotell helt enkelt.

Runt tre på eftermiddagen gick vi tillbaka till vårt lilla hotell och fick nyckeln till vårt rum. Man kommer så långt på att vara blond, svensk och trevlig. Vi fick rum med utsikt mot trädgården!

Rummet var faktiskt över förväntan och riktigt gulligt. Valet av färg var väl ingen hit men sängarna var sköna och badrummet modernt och bra.

Vi gjorde oss fina, jag tog en rejäl dusch och la på smink, borstade håret och drog på fina klänningen. Sedan begav vi oss ut i Marais med “typ Notre Dame” som mål! Vi hann ungefär kliva ner för trappan ut på gatan sen kom kommentarerna farande. Någon kille från andra sidan gatan som ropade något till oss. Under hela resan blev vi ganska uttittade, fotograferade (både i smyg och andra turister som frågade om de fick ta bild), filmade och några ville titta på månskenet med Alice.

Tittade i fina butiker med fotoförbud i Marais. Fotoförbud som inte står på dörren är bara fånigt. Ut gick vi. Fick som synes en bild ändå. 

Det superkända fallafelhaket som tydligen är minst Guds gåva till folket. Bloggar, kändisar, alla rekommenderar L’as du Fallafel. Vi gick förbi men åt inte då vi bestämt oss för att äta uppe lite närmare hotellet.Det var härlig kvällssol när vi kom ner till Ile de Cité. Där var det mycket folk men ändå trevligt. Även om inte allt från medeltiden kvar är det ändå så häftigt. Det var där allt började. En fiskeby som till slut blev ett samhälle som blev en stad där det byggdes en katedral. Och det var utanför den folket levde sina liv. Åh.. Notre Dame hade precis stängt på minuten när vi kom dit så vi gick runt, äcklades av turister som betalade för att mata de vidriga små fåglarna (som är så tama att de inte ens skulle reagera om man trampade sönder dem). De små fåglarna är dock inte så illa som duvorna. Usch säger jag bara. Tama klumpiga råttor med vingar som inte ens orkar flyga. Blä. De kunde dock inte överskugga Notre Dames storhet. Underbara, underbara Notre Dame. Blev helt förälskad på nytt. Skulle kunna sitta i parken bakom en hel dag och bara titta på underverket.

Väna Alice var förste kartläsare (här ser ni guideboken som jag tillsammans med systemkameran släpade i väskan hela resan) och var också glad att vara på plats. Efter att ha vandrat runt en stund vid Notre Dame styrde vi stegen tillbaka norrut. Genom Marais och ut på Rue Oberkampf där vi skulle käka på Ave Maria. Också ett av Elsas tips.Mer vin för Alices del men jag höll mig till vatten pga min dagliga uttorkning (eftersom jag är så dålig på att dricka vatten och allt vin gjorde nog inte något bättre).Maten på Ave Maria är väldigt vällagad men nästan alla rätter är fyllda med koriander. Tur för mig var den enda rätten jag kände mig sugen på helt fri från koriander. Hatar koriander. Kan lika gärna hälla diskmedel på maten. Jag åt en grillad kyckling med mandelsås, sötpotatismos och exotisk sallad. Snällt och gott.

Det var alltså vår första dag i Paris. Efter maten gick vi så sakta till hotellet där jag tog ytterligare en dusch. Var frusen och trött, somnade väldigt, väldigt fort väl i sängen!